Information om Projekt Medborgarterminal

De korta svaren är: Medborgarterminalen är en "publik terminal" som används i en försöksverksamhet på några ställen i landet.

Medborgartorget är den portal man använder. Det gemensamma syftet är att utveckla den offentliga sektorns service och självbetjäning via Internet. Ett väsentligt delmål är att alla ska ges möjlighet att utnyttja Internet - även de som inte har egen tillgång.

Det är det projekt som bedriver försöksverksamheten. Bakom projektet står ursprungligen fem statliga myndigheter - Arbetsmarknadsverket (Arbetsförmedlingen), Centrala studiestödsnämnden, Premiepen-sionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket (Försäkringskassan) och Riksskatteverket (Skattemyndigheten och Kronofogdemyndigheten). I mars 2002 har Konsumentverket och Migrationsverket tillkommit.

Projekt Medborgarterminal siktar till att underlätta för medborgarna att få tillgång till myndigheternas information och service. Ett väsentligt led i denna "service i samverkan" är att tillhandahålla publika terminaler för tillgång till Internet.

Både landsbygd/glesbygd, tätorter och storstäder ingår. En stor del av terminalerna har placerats i Norrbotten och Västerbotten. De andra försöksområdena är främst Skåne, Västra Götaland och Stockholm. I storstäderna ligger fokus på förorterna och invandrartäta områden.

Försöken bedrivs främst i lokaler som tillhör olika offentliga organisationer - medborgarkontor, bibliotek och kommunförvaltning. Några terminaler finns vid sjuk- och hälsovårdsinrättningar och inom utbildningsväsendet. Vissa finns hos ideella organisationer, t.ex. föreningslokaler. Ett mindre antal finns i kommersiella lokaler, som livsmedelsaffärer, bensinstationer samt en flygplats.

Det som förenar försöksställena är att det är "träffpunkter" - platser som medborgare i alla fall normalt besöker. På några orter är försökstället t.o.m. den enda träffpunkten som finns. En annan gemensam nämnare är att det oftast är långt (eller mycket långt) till offentlig - eller i vart fall statlig - service i form av kontor.

Cirka 140 medborgarterminaler ingår i försöksverksamheten. Här är listan över alla försöksställen.

Medborgartorget är en "portal" som syftar till att underlätta tillgången till utbudet på ett antal offentliga webbplatser. Sammantaget förmedlas ett brett informationsutbud. Portalen innehåller främst hjälpmedel för navigering. Informationen ligger på respektive ordinarie webbplats.

Den "paketering" som hittills gjorts på Medborgatorget är sammanställning av länklistor som "Sökord A - Ö", "Servicetjänster" etc. Genom dessa relativt enkla åtgärder är det samlade, mycket omfattande utbudet lätt tillgängligt. Detta gäller i synnerhet för ovana datoranvändare och personer som inte har en god kännedom om vilka myndigheter som svarar för olika uppgifter.

Vid en medborgarterminal får man via Medborgartorget en samlad tillgång till de medverkande myndigheternas och även kommunernas webbplatser. Vill man nå ytterligare offentlig information finns en mindre länklista samt en hänvisning för att söka vidare via SverigeDirekt. "Surfning" till andra platser på Internet är däremot begränsad. Avsikten är primärt att förmedla offentlig information - inte att tillhandahålla en allmän Internettillgång.

Medborgartorgets nuvarande innehåll spänner över väsentliga områden som lediga jobb, skatter, socialförsäkring, studiestöd, den nya premiepensionen, konsumentfrågor samt migrationsfrågor.

Myndigheternas Internetutbud är redan nu mycket omfattande och det ökar snabbt - förberedelser pågår för ärendehantering via "Nätet". Som exempel på nyheter under år 2002 kan nämnas tjänster för deklaration och föräldrapenning.

Utöver mängder av lätt tillgänglig nyttig information erbjuds många självbetjäningstjänster - här är ett litet axplock:

En utvärdering av Projekt Medborgarterminal har genomförts av Blekinge Tekniska Högskola och Mitthögskolan och med viss medverkan av Kungliga Tekniska Högskolan. Utvärderingen har skett på Projekt Medborgarterminals uppdrag men har genomförts självständigt och under eget ansvar. Utvärderingen har riktats in såväl på konceptet medborgarterminal som på det sätt som försöksverksamheten bedrivits. Som ett led i utvärderingen har olika personer som medverkar aktivt i försöksverksamheten och slutanvändare intervjuats. Högskolornas redovisning finns här:

Som en allmän slutsats av utvärderingen kan konstateras att en övervägande majoritet av användarna är nöjda/mycket nöjda med den service som erbjuds via medborgarterminalerna. I princip genomgående uttalar sig representanter för alla vidtalade intressentgrupper för att medborgarterminalerna bör permanentas och utvecklas. Konceptet ses ha en given plats i samhällets strävanden att tillhandahålla service och information till medborgarna. Inte minst framhålls demokratiaspekterna i konceptet med medborgarterminaler genom dess effekter på rättvisa och jämlikhet mellan olika grupper med avseende på tillgång till information och service.

Inte särskilt överraskande understryks värdet av den grundläggande tanken med konceptet - att tillhandahålla Internetbaserad information till dem som saknar tillgång till Internet. De som tillhör denna grupp är dock mindre än hälften av de hittillsvarande användarna. Många av medborgarterminalernas användare har nämligen någon typ av tillgång till Internet och då vanligtvis på arbetet eller i skolan. Nära en tredjedel av användarna besöker en medborgarterminal trots att de har tillgång till Internet i bostaden. Skälen härtill är inte helt klarlagda men en tänkbar förklaring kan vara bristande kompetens att använda Internet. Här torde även spela in faktorer som medborgarterminalens enkelhet i användning, behov av vägledning och även sociala skäl. Användningsfrekvensen mellan olika användargrupper är i stort sett densamma oavsett Internettillgång eller ej. Av de intervjuade har drygt hälften använt en medborgarterminal mer än 9 gånger det senaste året.De former som används för att förmedla informationen ses som väsentliga och är uppskattade av användarna. Den gemensamma portalen - Medborgartorget (www.medborgartorget.nu) - med ett samlat utbud som presenteras på ett enkelt och användaranpassat sätt har fått ett mycket gott mottagande. Det framkommer önskemål om att få ett mer komplett utbud av offentlig information - avseende såväl den statliga som kommunala sektorn. Bland önskemålen finns ytterligare användaranpassning, med inriktning på ett brett, "livhändelseorienterat" innehåll.

I utvärderingen framkommer även påpekanden som är nyttiga inför en fortsättning. Bland annat framhålls att information och marknadsföring inte har varit tillräckliga. Rapporten, som här bekräftar förmodade brister, konstaterar att sådana förhållanden kan vara ofrånkomliga i en försöksverksamhet. Samtidigt understryks att det för framtiden är angeläget att tillräckliga resurser kan disponeras för dessa och andra stödjande ändamål.

Nyttoanalysen har utförts med användande av den så kallade PENG-metoden. En PENG-beräkning är inte en fullständig kostnads- och intäktsanalys. Den är en realtivt grov beräkning som till vissa delar bygger på uppskattningar. Den ger dock en god indikation på storleksordningen av värdet för olika nyttoeffekter och de kostnader som krävs för att åstadkomma nyttan. Vid beräkningarna har en försiktighetsprincip använts. Med detta menas att i de fall det föreligger osäkerhet i bedömningarna har värdena reducerats. Nyttoanalysen redovisas här:

Analysen har utförts med utgångspunkt i tänkt genomfört läge, varvid har antagits att 3 000 medborgarterminaler placeras ut och att totalt 10 statliga myndigheter samt kommunerna aktivt medverkar primärt i konceptet. Övriga delar av den offentliga sektorn förutsätts ges en sekundär anknytning via främst SverigeDirekt. Detta innebär inte en låsning till just dessa volymer. En fördjupad utredning kan leda till att antalet terminaler såväl som antalet medverkande myndigheter kan bli annorlunda.

Analysen utvisar att en satsning på medborgarterminaler ger en god avkastning, lågt räknat mer än åtta gånger insatta medel. Knappt en tredjedel av redovisade effekter är av karaktären "direkt resultatpåverkande nytta", medan resterande nyttoeffekt är av indirekt karaktär och "mjuka nyttovärden". De samlade bruttoeffekterna för bedömda intresseområden är följande:

Försöksverksamheten ska enligt nuvarande planer pågå till och med 2002. De myndigheter som står bakom Projekt Medborgarterminal vill att verksamheten ska permanentas och utvidgas.

I korthet är projektets ambition att minst 3 000 terminaler placeras ut. Medborgartorget bör utvidgas och primärt omfatta informationsutbudet från de 10 -15 mest efterfrågade webbplatserna inom den statliga sektorn. Även information från kommuner och landsting bör infogas i utbudet. Målet är att den vanlige medborgaren på ett enkelt sätt kan nå all den information som behövs. En ytterligare ambition är att så långt möjligt "livshändelseanpassa" det samlade innehållet för att underlätta för användarna att tillgodogöra sig det mycket omfattande utbudet av information och service. Detta kan med andra ord uttryckas "att ge medborgarna bättre möjligheter att kunna ta tillvara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter".

Under projektets gång har klart framkommit att det inte är praktiskt möjligt att ett fåtal myndigheter på eget initiativ kan ta på sig att långsiktigt utveckla och administrera den beskrivna satsningen. Det finns heller inte möjligheter inom ramen för tilldelade medel att finansiera den. Myndigheternas uppfattning är därför att om konceptet med Medborgarterminaler och Medborgartorg ska kunna fullföljas krävs insatser utvöver myndighets- och sektorsgränser - dvs. en övergripande bedömning och gemensam satsningar. Som ett första steg är det lämpligt att få till stånd en mer allsidig bedömning av de aktuella frågorna. En sådan aktualiserades genom att de samverkande myndigheterna begärde att regeringen skulle utfärda ett riktat uppdrag.

Den 26 mars 2001 skrev generaldirektörerna för de fem ursprungligen medverkande myndigheterna till regeringen och hemställde att konceptet med medborgarterminaler ska permanentas och utvidgas. Skrivelsen var rubricerad Satsning på medborgarterminaler är en demokratifråga. Den kräver en samlad styrning och en central finansiering. Läs mer!

Den 31 oktober 2001 lämnades en komplettering till hemställan. Till den skrivelsen bifogades dels en utvärdering av medborgarterminalkonceptet som utförts av tre högskolor och dels en nyttoanalys. Högskolornas utvärdering utvisar att konceptet redan har varit uppskattat och framgångsrikt och att det har goda framtidmöjligheter. Nyttoanalysen visar att en satsning i enlighet med projektets intentioner kan betecknas som högavkastande. Förutom ett gott ekonomiskt utbyte kan andra mervärden skapas, inte minst i form av ökad demokrati. Läs mer!

Den 7 maj 2002 besvarade demokratiminister Britta Lejon de två skrivelserna. Hennes besked var att "frågan om medborgarterminaler bör övervägas inom ramen för Statskontorets uppdrag att främja utvecklingen av 24-timmarsmyndigheter. Vad som därvid bör prövas är hur medborgarterminaler kan ingå i den gemensamma infrastruktur som skall utvecklas". Läs mer.

Hur Statskontoret ska lägga upp arbetet med att utreda frågan om medborgarterminaler är för närvarande inte känt. Vad som ska hända med Projekt Medborgarterminal, pågående försöksverksamhet samt Medborgartorget är det för tidigt att uttala sig om. Försöksverkssamheten har förlängts i omgångar, enligt gällande beslut till och med utgången av år 2002. Något ställningstagande för tiden därefter finns dock inte än.

Tills vidare använder vi Skattemyndighetens Servicejour som "c/o-adress". Klicka här så får du upp ett formulär att skriva i. Skriv Att: MBT-Projektet i rutan för "Din fråga till servicejouren", tack!